Göteborgsarkitektur

Mitt göteborgsäventyr fortsätter. Den här gången i arkitekturens lustfyllda famn.

d88d4795-04d0-4900-94db-f919640c2682

Visst är det så att jag uppskattar modernismen, njuter av klassicismen och imponeras av stormaktstidens potens, men inget ger mig sådan tillfredsställelse som det sena 1800- och tidiga 1900-talens stämningsmättade formspråk. Lust och känsla, kraft och precision i en oöverträffad kombination.

I dåtidens Stockholm verkade genier som Helgo Zettervall och hans efterföljare Isac Gustaf Clason. I Göteborg fanns de övriga. De som verkade utanför de geniförklarades skara men som i gengäld kunde agera på ett friare, och bitvis mer inspirerande fält. Där fanns Hjalmar Cornilsen, Wilhelm von Gegerfeldt och inte minst Adrian Crispin Pettersson. Alla dessa har skapat arkitektur av sällsynt hög kvalitet. Låt oss gå på en liten upptäcktsfärd.

Stora teatern

   Vi börjar med att passera den gamla göteborgska fästningens vallgrav. Direkt efter Kungsportsbron har vi på vår högra sida stadens ”Stora teater”, ritad av Bror Malmberg på 1850-talet. Nu befinner vi oss utanför det egentliga Göteborg. Här tar det nya expansiva 1800-talet vid. Med Kungsportsavenyn framför oss möter vi ett annat Göteborg, de internationella köpmännens och industrialisternas stad. Omedelbart till höger reser sig Kungsportsavenyn no 1 ritat av Hjalmar Cornilsen och själva introduktionen till Göteborgs paradgata.

_DSC3622

   Till vänster, i förnäm tillbakadragenhet, reser sig det Dicksonska palatset. Ritat av den brittiske arkitekten William Boulnois och representerande den mest överdådiga smak samtiden kunde uppvisa.

_DSC3617

Brittiskt svalt på utsidan men utstuderat elegant på insidan. Här exellerade den göteborgska penningaristokratin i extravaganser av en helt ny magnitud. De enda svenska rumsskapelser som kunde utmana familjen Dicksons salonger var de av Scholander inredda rummen på Stockholms slott. Nu var ju förvisso Oscar Dicksons morfar grekisk prins om jag inte minns fel, så varför inte?

Längre fram på avenyn möter vi så den Petterssonska nyrenässansen, karaktäristisk i sin nästan överdrivna plasticitet. Här är Smäckra kolonner och muskulösa atlanter staplade på varandra i lustfylld eufori. Glädje och sensualism i arkitektonisk gestalt. Själv hade Adrian Pettersson skapat sig ett hem i ett av de egenritade avenypalatsen. Här levde han med sin familj i en utsökt 1880-talsmiljö, komplett med renässansmatsal och cigarrinrökt herrum.

_DSC3625

Kungsportsavenyn fortsätter med högklassig funktionalism och stramt 50-tal.

f1287e92-e68a-4eaa-8d16-83e488a0dde1

Och slutar i det i förra inläggets redan hyllade Göteborgs konstmuseum.

3b13581b-f5ca-4e3f-974b-692084d9ab96

Men låt oss vända det Bjerke – Ericsonska mästerverket ryggen och återvända mot Cornilsens Kungsportsavenyn no1. Om vi nu i stället för att fortsätta mot staden innanför vallgraven väljer att gå till vänster står vi strax inför landets, åtminstone om ni frågar mig, mest enastående nyrenässansvilla. Den Wernerska, eller om ni hellre fördrar det, Wijkska palatset.

_DSC3670

Ritad av den allerstädes närvarande Adrian Crispin Pettersson och tack-och-lov mycket välbevarad. Förvisso är inte villans arkitektur präglad av samma genialitet som den Helgo Zettervall uppvisat i sin egen villa i Lund, men den har å andra sidan ( till skillnad från den zettervallska) fyra fasader vilka alla är synliga från gatumiljön. Alla behandlade med verderbörlig arkitektonisk respekt.

Vad som gör mig så förtjust i den göteborgska arkitekturen är dess förmåga att agera ”outside of the box”. Där stockholmsarkitekturen vid 1800-talets slut är korrekt och högtidlig vågar Adrian C Pettersson och hans kollegor ge utlopp för närmast lekfull respektlöshet. Eller som Mae West lär ha sagt: ” To much of a good thing is wonderful” Titta bara på Heymanska huset vid Vasagatan – en svensk variant av tidens  vanderbiltska palats i New York. Ja, arkitekten heter naturligtvis Adrian Pettersson.

_DSC3659

För er som följer mina Herrumsinlägg så vet ni att jag håller arkitekturen som den främsta av konstarterna, och i det göteborgska 1800-talet visar den sig med full kraft.

Och jag lovar, det finns mer att upptäcka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s